Sonja berättar om sin Mamma.

                       MIN MAMMA

 Min mamma föddes 1893 i Bornholm. Min morfar arbetade då i stenindustrin där.Familjen flyttade efter några år till Lysekil, där mamma växte upp och gick i småskola och folkskola. Hon berättade om sin mycket stränga lärarinna i småskolan, som ofta agade elever, som var olydiga eller inte kunde sin läxa genom att slå dem med en linjal över fingrarna, vilket tydligen var ett vanligt straff, efter vad vi hört berättas av deltagare här i cirkeln. Jag tror inte mamma någon gång fick denna bestraffning. Hennes lärarinna undervisade även i pianospelning(privat) och mamma, som fått ett piano av sin pappa fick sina första lektioner hos henne, och det visade sig senare, att hon fick nytta av denna kunskap. Morfar arbetade som sagt i stenindustrin, och som det vid denna tid var en storindustri, hade familjen det relativt gott ställt, och morfar köpte ett stort hus(trähus med många verandor, finns fortfarande kvar i Lysekil). Så det fanns gott om plats att hyra ut rum till badgäster på sommaren. Lysekil utvecklades denna tid till en populär badort. Mamma berättade, att barnen inte fick leka och stoja i gatan, för då skulle badgästerna ta sin middagsvila. De blev vid vackert sommarväder, utskickade med matsäck i bergen till badplatsen, och hade det nog för det mesta roligt där.

Senare flyttade familjen till Hälle vid Idefjorden, och där föddes min mammas lillebror. Då var mamma 15 år och skulle snart flytta hemifrån.

Hon längtade ut i världen och kom så småningom till Göteborg och arbetade på Grand Hotell (med kontorsjobb och i linneförrådet tror jag, hon berättade så lite, och inte frågade jag heller). Från tiden på Grand berättade hon i alla fall att scharlakansfebern härjade vid ett tillfälle, och all personel fick denna på den tiden ganska allvarliga sjukdom. Men ingen fick gå hem, förrän utslagen visade sig på kroppen. Mamma berättade, att det var en flicka, som stod med händerna i degen med rödprickiga armar. Då fick hon tillåtelse att gå hem! Mamma blev också smittad, och hon tappade allt håret som följd av detta. Men när det växte ut igen, så var det mycket tjockt, som tagel alldeles svart, och senare, när det blev modernt att sätta upp håret i stora valkar, så var hon lyckligt lottad, då hon aldrig, som många av sina väninnor behövde stoppa in tupéer och dylikt, för att få omfång på håret! Och faktiskt hade hon detta fina hår kvar som 87-åring, inte ett enda grått hårstrå!

Mamma ville ut i världen, som sagt, och hon fick syn på en annons i en tidning, där Svenska Sjömanshemmet i London ville ha ekonomisk hjälp till sjömännen, som besökte detta. Då skrev mamma till föreståndarinnan, att hon inte kunde hjälpa med pengar, men hon kunde arbeta och spela piano och frågade, om hon kunde få arbete där. Och det kunde hon, hon var välkommen dit!

Den dagen, hon skulle resa med båt från Göteborg, följde morfar med henne, och de övernattade på ett hotell. Mamma berättade, att hon på natten blev så fruktansvärt rädd, då hon till fullo insåg, vad hon gett sig in på, att hon kröp ner i morfars säng. Det var nog rätt ovanligt på den tiden att krypa ner i sin pappas säng, tror jag! Men allt gick bra, mamma kom fram till London och trivdes gott med sitt arbete där. Jag tror hon arbetade med litet av varje på Sjömanshemmet. Bl.a. spelade hon piano för sjömännen, som tidvis ju bodde där. Det fanns ju inte så mycket att förströ sig med på den tiden så lite pianospel var väl välkommet. Min syster har fortfarande nothäften kvar från den tiden ofta med tillägnan från någon sjöman. Under sin Londontid arbetade hon även en kort tid i en engelsk familj. De hade barn, som hon passade. Hon hade ju ingen utbildning från Sverige i engelska, men hon klarade sig tydligen med det lilla, hon lärde sig där. Det var duktigt, tycker jag.

Jag vet inte hur gammal hon var, när hon reste dit, eller hur länge hon stannade, men jag tror c:a 18-19-20 år. När första världskriget bröt ut, eller strax innan, blev hon tillsagd av morfar att resa hem. Hon kom med sista båten, som gick från England, så det var ju tur. Hon berättade, att hon på båten fått en hytt alldeles nära däck, och det var en familj med små barn, som fått sin hytt längre ner i båten. Av denna familj blev hon tillfrågad, om hon ville byta hytt med dem. Det gjorde hon utan att riktigt förstå, vad detta innebar för henne förrän långt senare! Men det gick ju bra och mamma hann hem, innan kriget bröt ut.

I Sverige arbetade hon några år i Göteborg (tyvärr frågade jag inte), hon gick på konditoriskola där bl.a. Arbetade på Vollmers-Meths. Hon hade i hela sitt liv en dröm att få öppna ett konditori, hon var mycket duktig på att baka bl.a. tårtor, bakelser t.ex. Napoleon bakelser och framför allt wienerbröd, jättegoda. Hon bakade ofta på beställning till sina väninnors kalas. En gång minns jag att hon bakat wienerbröd för att ge till en granne. Han hade varit sjöman och var mycket grov i munnen, så vi som barn var lite rädda för honom, han svor hemskt. Men hon fick i alla fall ett på hans sätt fint beröm för detta. Han sa´” Det var ett satans as till att baka goda wienerbröd”, vilket vi många gånger citerade och fick många goda skratt av. Hon hade bl.a. en jättestor bok med bilder av underbara tårtor, som vi som små älskad att titta i.

Efter sin tid i Gbg, flyttade hon till Lysekil och arbetade på kontoret på Systembolaget. Så träffade hon pappa, de gifte sig och fick två döttrar, så det blev adjöss till konditoriet, det gick ju inte så bra på den tiden att öppna konditori, pengar fanns inte och heller ingen tid till detta, när hushållet skulle skötas.

Men jag tror, hon alltid drömde om sitt konditori!

Hon var 87 år, när hon dog.

 

 

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...
Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

25.10 | 13:01

Lena! Vilken fin sammansättning o vilka bra bilder från vår resa till Göteborg. Jättebra stöd för minnet.

...
20.10 | 00:45

Hej Lena! Det var en förnämlig fin och utförlig beskrivning av vår utflycktsresa den 17.10. Du har fått med allt efter som vi reste. Tack även för fina foton.

...
21.09 | 13:15

Hej, önskar följa med på Göteborgs rundturen min man och jag.

...
21.07 | 09:56

Kommer snart igång då skall jag anlita Ulf för hjälp med min dator

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS