Sandra och Inga Berättar

Backa Kyrka, ute vid Stora Holms säteri

 Vid ett studiebesök på ”Kanalhuset” blev Seniornets medlemmar inbjudna att medverka som statister vid inspelning av en Tv-serie som skall ha premiär i början av 2013.

Det gällde vid flera tillfällen, första var vid en konsert i Backa kyrka. Mozarts Reqviem skulle spelas. Vi var väl 10 – 15 st från Seniornet som dök upp. Instruktioner om kläder hade vi fått. Vilket huvudbry jag fick. Jag hade allt på Nej-sidan, inget på Ja-sidan. Efter en viss väntan i en skolmatsal gick vi i samlad trupp UPP till kyrkan flera 100-meter därifrån. Kyrkan blev överfull med statister. Där fick vi VÄNTA, 2 tjejer gick runt och kollade oss, en hatt här, en scarves där åkte av. Och sedan var det bara att vänta igen. Och så började ”konserten”, som visade sig vara massor med omtagningar. Så någon hel konsert var det verkligen inte, precis när man började njuta så gapade någon ”bryt!”

Nästa medverkan var ute på Stora Holms säteri. Finklädda skulle vi vara för det skulle vara en jubileumsfest för ett sågverk. Samma historia upprepades där. Kläder rättades till, makeup-en förbättrades lite, allmän förvirring rådde. Så slussades vi över till själva inspelningen. Där det blev att vänta och omtagningar i det oändliga. Vi trodde väl allmänt att det skulle bli lite att äta av vad som stod framdukat, men inte. Ett glas cider blev det. I en senare paus  fick vi dock en dubbelmacka och kaffe. Till detta evenemang var vi 5 st från seniornet. Vi var där från 14.30 till kl 21.00. Iskalla blev vi och trötta i ryggen. Vi stod ju mesta av tiden. 

En summering av det hela, jätteintressant att var med och se hur det går till! Jag förstår bara inte hur dom av alla dessa ”snuttar” skall få ihop något helt. Och detta att vara skådespelare verkar vara att vänta och vänta igen. Inga fina loger eller andra diva-grejer. Rätt tråkigt med andra ord. Men att vara med som statist ångrar jag inte, tittar nu på både film och serier med helt andra ögon. Och föreningen får 1000:- för varje inspelningstillfälle som vi var med!!!

Skrivet av Sandra Plymouth

 

Vårdcentralen

 

Vi i datagruppen blev efter Bertils idoga arbete med att få besöka det nya TV-huset vid Eriksberg i Göteborg inbjudna till en mycket uppskattad förevisning av vad TV-huset kan erbjuda, Såsom studios, inspelningssalar, kontrollrum, kostymförråd, rekvisita, belysningar m m.  Vi fick dela upp oss i två grupper och fick utomordentliga guidningar. Det hela avslutades med underbara räksmörgåsar i deras cafeteria. Plötsligt infinner sig en statistimpressario eller vad det nu kan kallas, som inviterade oss att vara med i en kommande dramaserie  för TV,  "Molanders" , som skall sändas i i vår i TV.  Det skulle bli flera inspelningstillfällen att delta i  bl a i Backa kyrka, någon fabrik, en vårdcentral, Wendelsbergs folkhögskola m m. Ett litet gäng nappade på det.

 

Nyfiken som man är och eftersom jag aldrig deltagit i något liknande anmälde jag mig något tveksamt till att delta. Torsdagen passerade, som jag missade, men det kom en fredag med samma erbjudande och jag tog mod och dotter med mig. När vi kom fram till Billdals Vårdcentral, Capio, som låg litet gömd bakom Kodakhuset, mellan Hovås och Billdal, mötte vi våra datakompisar som också skulle vara med. Vi mottogs i en liten lunchmatsal av Sanna och Madeleine, som välkomnade oss till inspelningsteamet med en massa förhållningsorder. Vi skulle vara tysta under inspelningarna, vi fick absolut inte titta i kameran, vi skulle ha kläder med oss för två tillfällen (skulle föreställa två olika dagar), de hade med klädbyten till låns, det skulle vara ljusa kläder, själv hade jag en mörkare schal men den godtogs inte alls. Så fick vi inte skratta, fick hålla i dottern som ser komik i allt möjligt och ha svårt för att dölja detta. Och så var det dags, väntan och väntan och ljusa kläder på och inmarch till vårdcentralens väntrum och där var det folk skall jag säga, det var nämligen pensionärer från alla möjliga håll, hembygdsföreningar och pensionärsföreningar m m, några var något virriga men det kanske var bra för inspelningen. Så började provinspelningarna, omtagning, omtagning och omtagning, och herr Schedewie fick vandra många gånger i korridoren och den för mig okända skådespelerskan, fick upprepa och upprepa sina repliker.  Det som gav det starkaste och kanske eländigaste minnet var den stackars skådespelerskan som inte skulle må så bra.

Så, byte av kläder och frisyrer, Sandra blev ännu sötare än förut, och så in igen i väntrummet, med litet ombytta roller, och återigen en massa upprepningar. Det var lärorikt och långsamt med all väntan. Så hem i oktobermörkret en erfarenhet rikare och tänkte efteråt att det var ju ganska kul i alla fall.

Detta var vad jag (Inga Forsberg) hade att berätta om statistäventyret.

 

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...
Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

21.07 | 09:56

Kommer snart igång då skall jag anlita Ulf för hjälp med min dator

...
28.05 | 13:25

Resan till Kinnekulle var så fantastisk!!!

...
21.05 | 22:01

Bra intormation man kan ta del av och inte behöver fråga så mycket när man är ny medlem

...
27.03 | 17:39


Hemsidan är mycket informativ.
Glad Påsk till er alla

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS