Kommunskorna

Kommunskorna

En berättelse från Vinnäsets Folkskola  i Över-Kalix  Kommun  Norrbotten län  år 1939.
Höstsolens strålar tränger in genom skolfönstret och vi elever har nyss sjungit Psalmen ”Din klara sol går åter upp”.
Magister  Östen Öqvist  har satt sig vid katedern och nu upptäcker han att Harald saknas. ” Är det någon som kan tala om  varför Harald inte är här i dag” frågar magistern.  Ingen svarar.   Ändå  känner de flesta till varför Harald stannat hemma.  Några av oss tittar ner i bänken,  en del tittar ut genom fönstren  och andra tittar på sina kommunskor. Men ingen säger ett knyst, det är alldeles tyst i skolsalen
Magistern avbryter tystnaden med att säga:   ”klass tre och fem har räkning, klass fyra välskrivning , klass sex teckning,  klass  sju muntligt förhör i språklära”
Jag tar fram  räkneboken  men det är svårt med koncentrationen för jag tänker på Harald som är hemma och sörjer sin vän Klinga.
Klinga  brukade ligga i hans säng på nätterna och Harald tyckte att det kändes skönt och tryggt när hon kröp under filten vid fotändan.   Det värmde gott när kylan trängde på och Kung Bore smällde i knutarna.
Haralds pappa Pella och min pappa var mycket goda vänner.  De jagade och fiskade tillsammans för att skaffa mat till sina familjer. Tack vare att Klinga var så duktig på att träa tjädrar och orrar, så blev det variation på mathållningen.  Men nu fanns inte Klinga kvar,  Klinga hade förpassats till de sälla jaktmarkerna.
 Pella kom hem till oss en kväll och berättade vad som hänt. Han  hade cyklat ner till Över-Kalix och varit inne på kommunkontoret  för att få  intyg till inköp av kommunskor till sina skolbarn.  Då blev han inkallad till kommunordföranden som sade.  ”Jag har hört att du har hund.  Har du råd att ha en hund  så har du också råd att köpa skor till dina ungar.   Det blir inget intyg så länge du har hunden kvar”
Pella  försökte argumentera att  Klinga bidrog till familjens uppehälle.  Han sade till ordförande ”Du jagar själv och du vet lika väl som jag att utan hund är det mycket svårt att komma åt tjäder- och orrtupparna  som vi så väl behöver för att ungarna skall få annan mat än gröt varje dag.”
Kommunordföranden svar var kort och koncist . ”Jag bryr mig inte om hur du jagar det blir inget  intyg förrän du gjort dig av med hunden.   Punkt och slut sådana är bestämmelserna”
När Pella cyklade hem tänkte han på hur orättvist  det var i kommunen.   Ordföranden ägde  ett stort hemman. Han behövde  bara sälja några av sina tusentals  träd så kunde  han köpa skor till sina egna  barn.    Pella däremot ägde inte ens  kronotorpet  han bodde i och var dessutom arbetslös.
När Pella kommit  hem talade han om vad som hänt  för sin hustru Emma.  ”Hur vi än vänder och vrider på problemet så finns det ingen annan utväg än att vi får göra oss av med Klinga. Vi har sex barn  varav fyra som måste ha skor  för att de skall kunna gå till skolan i vinter”  Sömnen ville inte infinna sig på natten  sedan han varit inne på kommunalkontoret,  varken för Pella eller Emma.
Nu satt Pella i vårt hem och berättade sin historia  om  kommunskor till sina barn.
”Jag har uppskjutit beslutet så länge jag kunnat.  Men i går tog jag Klinga med mig till Furuträsket och sköt  henne. Sedan  cyklade jag ner till kommunordföranden och sade till honom:  ”Nu har jag skjutit hunden, kan du nu skriva ut skointyget?”  Han svarade:  ”Jag vill ha bevis på att du har gjort dig av med hunden innan jag skriver ut något intyg ”
Jag tog fram Klingas tassar och lade dem  skrivbordet.  ”Här är beviset duger det eller skall  jag hämta resten”  Kommunordförande stirrade ner i golvet och sa ”Du kan hämta skokupongerna på kontoret”.
”Jag hämtade kommunkupongerna  och , gick till Brännvals skoaffär där jag köpte skorna till barnen. Men nu  vägrar Harald att ta på sig skorna  och  inte vill han gå till skolan heller.”
Jag satt som paralyserad  när jag lyssnade på Pellas berättelse.  Hur kunde ett samhälle vara så skevt beskaffat  så att Klinga måste dödas  för att Harald skulle få  sina skor för att kunna gå till skolan?
En liten pojke hade blivit politiskt medveten.  
K-G  Willberg


Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...
Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

I går | 00:45

Hej Lena! Det var en förnämlig fin och utförlig beskrivning av vår utflycktsresa den 17.10. Du har fått med allt efter som vi reste. Tack även för fina foton.

...
21.09 | 13:15

Hej, önskar följa med på Göteborgs rundturen min man och jag.

...
21.07 | 09:56

Kommer snart igång då skall jag anlita Ulf för hjälp med min dator

...
28.05 | 13:25

Resan till Kinnekulle var så fantastisk!!!

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS